Jag börjar sakta få uppfattningen att folk i min omgivning mår dåligt. Min sympati kommer krypandes tillbaka. Och den får inte komma tillbaka, för jag har för mycket sympati att jag glömmer bort mig själv. Men vad kan jag göra? Jag fokuserar på det som är viktigt, det har jag gjort länge nu. Jag vill inte förstöra det genom min sympati. Att jag bryr mig för mycket. Men jag vill att folk ska må bra. Det är det jag vill. Men jag är bara jag, jag kan inte göra så mycket förutom att hålla tummarna för dom som nu mår dåligt att det blir bättre. Jag vill inte att man ska må dåligt, livet är för kort för det.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar